Ibland blir jag bara så less på allting. Less på mig själv och less på folk i min omgivning. Less på beteénden. Det enda jag vill är att allt ska bli bra igen, vet att inget kan bli som det en gång va. Men det kan ju knappast bli sämre än vad det är just nu. Jag försöker så gott jag kan och jag är villig att försöka mer. Men utan respons är det jäkla tufft, utan en chans är det helt omöjligt. Man kan inte undvika att bli sårad eller att såra någon. Det är mänskligt och jag tror faktiskt att ingen sårar med flit, även om det känns så most of the time. Man måste våga lite också, ta chansen. Och aldrig ge upp innan man har försökt framför allt. HUGS